. -

valtari

the threshold holds nothing for me now

only independant panicattacks.

huge hole somewhere

stacked with envelopes.

trying to type away feelings.

type.type.type

do you remember

when the clouds felt as

light as the sun feels

on my forearm?

only you belong here

2012-07-16 @ 23:16:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

02.37

I den tidiga morgontimmen slås hoppet fram

som en spricka genom sommarsolens regnmoln

och hittar mig. Det finns så många saker som

viljan inte alltid hittar till. Det blir försvunnet på

vägen. Trots detta så möter poeten människan

i hoppet om vackrare ord än detta.

Poesin flödar och hittar mig. Även ljuset.

Jag är funnen.

Jag blir som ny.

Allt är bra.

2012-07-13 @ 02:37:41 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

-

orden virvlades runt tungan

som i ett nät av obesvarade

frågor

misstankar fyllde det svarta rummet

med sådant som kväver

själen

och som en blixt från ovan

så virades tråden hårdare

runt tungan

krävde att få döda

vilket i slutändan den gjorde

droppandes av blod så dog tungan

2012-07-07 @ 19:30:32 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

dansandet

jag förlorar mig sjäv.

detta händer när jag dansar:

hjärtat sväller

ord,ord,ord,ord

muskler spänns.

pulsering

jag ser Gud

någon slags gud, vet ej vem

men det finns där för mig

jag slutar

jag gråter

jag har dansat, detta händer när det är över:

svart

2012-06-27 @ 23:46:13 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

alltid

nu kommer du följa med
mig till slutet

forever yours
forever mine

2012-06-03 @ 18:57:21 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.

ja, vi sprang
som om vargarna
skulle bita oss

nästan även då
hann de ikapp oss

och vi sjöng
sånger om frihet

jag kände smaken
av lycka på min tunga

jag var där

2012-05-29 @ 17:45:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

23.32

även om det hugger till ibland
så vet jag att det här är livet
och allt blir vackert tillslut

2012-05-26 @ 23:31:55 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

ingetsägande

- " jag vet inte om jag är redo än. Om jag är redo att släppa taget.

- varför? sa han

- Det blir då som en bomb, allt släpps iväg och jag kommer inte hinna
ta mig därifrån. Jag vet inte om jag vågar fly. Att släppa taget, det känns
livsfarligt. Det är ju det här mitt hjärta slår för. Det är det här som mina
andetag suktar för. Du då? Är du redo?

- Nej, troligen inte. Jag dör nog då. "

-p.j

2012-05-24 @ 19:47:48 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

-

Det kom som en chock. När de fann varandra i det tillståndet som
de var i. Komaliknande hysterisk chock. Men de fick inget visa.
Det var det viktigaste, de fick inget visa.

Tröstande ställde de varandra frågor om livet. Vad som
fanns där bortom horizonten, klychigt jag vet, men vem
vill inte drömma? Så tänkte hen iallafall i månskenet
vid österbergsgatan. Hen ville inte vara osynlig längre.

Det var som en historia, det fortsatte. Det bara, bara, bara
fortsatte tills grustet fastnade i hjärtat. En liten bit. Av grus.
I hjärtat. Hen fick svårt att andas. Allt var så vackert. Hen
lyfte bröstkorgen mot himlen, släppte ut luft ur lungorna.
Och hjärtat såg kärlek.

- p.j

2012-05-21 @ 19:19:00 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

.

De vet inte om det än, att andetagen räknas. Att det tar slut.
Nån gång förändras allt, på en sekund. Och det är borta.
Orkanen bryter ut, och allt exploderar i skyn som ett bombnedslag.
Miljoner av partiklar cirkulerar runt omkring dig. Små hjärtan av
partiklar i oss. Det var så det var, det är så det är.

Vi höll händer.
och jag förlorade mig i dig.
det var slut.

Jag minns knappt känslan av hopplöshet, om det nu är ett ord.
Men det här minns jag: tusen stjärnor utlöste varandra i ett täcke
av friktionsbitar. Hjärtat mitt exploderade och skriket hördes knappt
men jag kunde höra dunkandet av det som en gång var hjärtat. Jag
var blind, men jag kunde ändå se.

plåster om såren. Men jag förblöder.

- p.j

2012-05-19 @ 21:28:50 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

maj

sedan, blev allt svart
bara
bara
svart

2012-05-16 @ 21:03:33 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

dikt 134567

hon andas när ingen ser
dansar när ingen ser
skrattar när ingen ser

våren borde vara här
tänker han i sin ensamhet

"hör du?" viskade han
"nej, aldrig hör jag"

aldrig, tänkte hon

vackert var det, när han
tog hennes hand.

och miljoner partiklar
av miljoner känslor
flöt i hennes ådror

och tusentals
suckar närmade
sig henne

förenade
tillsammans

sagan tar inte slut
här

- pj

2012-05-14 @ 20:53:40 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.

du som jag har växt upp
med, föralltid min
föralltid din

bara kärlek

2012-05-06 @ 00:56:37 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.

and just like that, I fell apart

(just like we knew I would)

tearing, pushing.
and what was left but the
trashing sun
leaving me breathless

of being there,
and nobody saw

yet

still, the numerous of things
hanging on the wall, like parasites
clinging on my chest

determent not to leave

2012-04-05 @ 20:21:16 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

123 tusen

skruvar sig och vänder
skrubbsår lite här och var
hippie luggen
och svarta naglar

mörkret är nära
men hjärtat långt bort

vem fan är vi?

2012-03-12 @ 20:09:02 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()